Kvinnor som lämnar gängkriminella miljöer står inför en komplex och svår hotbild, som innefattar såväl fysiskt våld som psykologiska och sociala påtryckningar. Detta har skapat en ny utmaning för socialtjänsten och kräver nya metoder, samarbeten, och insatser för att ge kvinnorna skydd och möjlighet till en trygg framtid.
Risken för kvinnor som lämnar gängmiljöer
Våldsutsatta kvinnor som levt i eller i närheten av en gängmiljö behöver inte bara lämna våldsutövaren. De behöver också skydd från andra gängmedlemmar.
De utmaningar och risker som dessa kvinnor möter inkluderar ofta hot från både den personliga relationen med våldsutövaren samt från gängets bredare nätverk. Hotbilden, och förmågan att utöva våld eller hot mot den utsatta, är mycket mer komplicerad och utbredd än när det gäller exempelvis våld i nära relation utan en gängmiljö:
- Inte sällan kan kvinnan ha vetskap om illegal verksamhet och handlingar som gängmedlemmar vill tysta ner
- Många av gängens nätverk är spridda över hela landet, vilket försvårar att hitta en säker miljö att flytta till
- Lojalitet är stark inom gängen, vilket ytterligare motiverar för våldsutövaren att hämta tillbaka eller tysta ner kvinnan
Flera rapporter belyser dessutom att kvinnor och flickor i gängkriminella miljöer ofta blir föremål för olika former av utnyttjande, inklusive sexuellt våld. Kvinnor med drogproblem är särskilt utsatta. De kan tvingas betala drogskulder genom sexuella tjänster, vilket ytterligare förstärker deras beroendeställning till gänget. Det försvårar också ett avhopp eller att lämna en partner som är gängmedlem.
En ny arbetsmodell krävs
Att framgångsrikt lämna en våldsutövare med kopplingar till kriminella gäng kräver omfattande stöd från flera samhällsinstanser. Vi menar att detta inkluderar socialtjänst, polis, och sjukvård. Ofta krävs också anpassade stödinsatser. Dessa kan inkludera psykologisk terapi och hjälp med att etablera nya sociala nätverk. I en del fall kan de innebära en flytt från området.
Sådana stödinsatser kan bli aktuella även för kvinnor som inte själva var aktiva i gänget men som presumeras ha haft en relation eller vara släkt med en gängmedlem.
Att kvinnor med koppling till gängmiljöer söker skydd genom socialtjänsten i större utsträckning är helt nytt i Sverige. Tidigare har det handlat om enstaka fall. Det är därför tydligt att det krävs nya arbetssätt och utökad kunskap för att kunna hjälpa dessa kvinnor – och för att garantera säkerheten även för personal på boendena.
Nödvändiga stödinsatser för kvinnorna kan inkludera:
- Psykologisk terapi för att bearbeta trauma.
- Social träning och stöd för att bygga nya nätverk.
- Praktisk hjälp som säkert boende och eventuell relokalisering.
Utbildning och ökade resurser för skyddade boenden
“Det handlar om att ge personalen kunskaper om hur gäng struktureras, hur de utövar kontroll över sina medlemmar, och vilka specifika hot kvinnor utsätts för när de försöker bryta sig loss. “
Med det växande antalet kvinnor från gängkriminella miljöer som söker skydd, står det klart att kvinnojourer och skyddade boenden behöver ökade resurser för att kunna hantera de komplexa och farliga situationer som dessa kvinnor ofta befinner sig i.
- För att personalen på dessa boenden ska kunna erbjuda effektivt skydd och stöd är utbildning om gängkriminalitet och dess specifika påverkan på kvinnor grundläggande.
- Personalen behöver förstå de unika risker och de psykologiska samt sociala dynamiker som kvinnor i dessa miljöer lever under.
Det handlar om att ge personalen kunskaper om hur gäng struktureras, hur de utövar kontroll över sina medlemmar, och vilka specifika hot kvinnor utsätts för när de försöker bryta sig loss. Dessutom behöver det finnas tillräckligt med resurser för att dessa boenden ska kunna skydda både kvinnorna och den egna personalen.
Ny lagstiftning kan bli ett stöd
Den nya lagen som rör skyddade boenden, erkänner skyddade boenden som formell boendeinsats enligt socialtjänstlagen. Lagen ger dessa kvinnor möjlighet till stärkt skydd. Ändringarna inkluderar strikta kvalitetskrav och tillståndsplikt. Detta höjer standarden på de tjänster som erbjuds till individer och familjer som flyr från våldsamma situationer.
Barn får också stärkta rättigheter i och med lagen. Förhoppningen är bland annat att undvika att barn tvingas umgås med en våldsutövande förälder. Du kan läsa mer om den nya lagen, som trädde i kraft i april 2024, här.
Samverkan mellan myndigheter
Ett framgångsrikt stöd till dessa kvinnor kräver också samarbete mellan flera samhällsinstanser. Polisen, socialtjänsten, och sjukvården spelar alla viktiga roller i att säkerställa att kvinnor som lämnar gängkriminella miljöer får det stöd och den skydd de behöver för att återuppbygga sina liv.
Förebyggande arbete måste utvecklas och risk- och skyddsbedömningar behöver uppdateras. För kvinnor som själva varit aktiva i gängkriminalitet måste det finnas adekvat skydd och resurser inom avhopparverksamhet för att ta sig an deras komplexa hotbild, som kan se annorlunda ut än för manliga avhoppare.
Braliva är med i utvecklingen
Det här är en kritisk tid för skyddade boenden i Sverige. Behovet av att anpassa tjänster och stöd till kvinnor från gängkriminella miljöer har aldrig varit större. Med stärkt lagstiftning och förbättrad samverkan mellan myndigheter kan Sverige erbjuda ett bättre skyddsnät för dessa särskilt utsatta individer.
Teamet på Braliva håller sig i framkant av denna utveckling. Vi har sedan tidigare tagit emot placeringar i vår skyddade boenden-verksamhet av detta slag och jobbar ständigt med att utveckla verksamheten. Ledord är säkerhet, trygghet, och möjligheten till en bättre framtid. Vi ser också positivt på den nya lagen. Vi tror att den kan bli ett stöd för kvinnor och barn som försöker lämna våldsförövare i gängmiljön bakom sig.
Om du behöver en placering av detta slag, kontakta oss idag. Vi tar emot akutplaceringar och kan hämta upp klienter med säkra transporter i hela landet.
